Vid den blå sjön Rissajávri
Efter en varm vandring upp genom Gearggevággi och uppför den sista backen nåddes så slutligen den blå sjön Rissajávri. Men sjön är inte bara känd för sin färg utan också för sitt iskalla glaciärvatten som det hör till att stifta bekantskap med på nära håll under ett besök vid sjön. Därför är det inte alldeles konstigt att den varma luften som hittills präglat vandringen byttes i iskalla vindar i samma stund som sjön blev synlig på krönet av den enorma stenvall som dämmer upp hela sjön, vindar som dessutom tycks gå i cirklar i den kittelformade änden av dalen ovanför sjön. Med ett tunt band av dimmoln över de omgivande högfjällen som tidvis skymde solen åkte alla medhavda extrakläder snart fram och på för att hålla kroppsvärmen uppe när den fysiska aktiviteten nu dessutom minskade rejält. Med detta sagt är Rissajávri en plats med en storslagenhet som helst ska upplevas i verkligheten och inte så lätt låter sig avbildas. Bilderna här nedan kan förhoppningsvis ändå ge en liten aning om den stora dramatik som vilar i detta mäktiga landskap.
Rissajávri sedd från den nordligaste viken. Denna djupa och mycket klara sjö är helt omgiven av branta fjällsluttningar och stup där hela den stora dalen Gearggevággi abrupt tar slut.
Sjön sedd från den steniga höjden något längre västerut. Rissajávri är belägen 815 meter över havet och de omgivande topparna når upp mot 1600 meter över havet. Fjället Biran rakt söder om sjön som skymtar bland molnen här når dock bara omkring 1400 meter.
Väster om sjön reser sig den sydostligaste delen av det stora fjället Vássečohkka som vi följt ända sedan starten i Vassijaure. Fjällets högsta topp 1595 meter över havet ligger strax väster om sjön bakom det mäktiga stupet ner mot densamma.
Vy mot stupen på sjöns södra sida med fjället Biran delvis insvept i moln som också tidvis skymmer solen här nere vid sjön.
På den östra sidan av sjön är fjällsidan som minst brant och den är till och med grön av växtlighet.
Vid stranden i nordvästra delen av sjön ligger ännu lite snö eller is kvar i kanten. Den blockiga höjden i bakgrunden är det enda som dämmer sjön mot norr, men någonstans finns ett utlopp som bildar den jokk som korsades på vägen upp till sjön.
Vy norrut vid på sjöns nordöstra sida, här syns leden från Låktatjåkka hållplats komma fram till sjön. Mindre stigar fortsätter också söderut på sjöns östra sida.
På dessa små trampade stigar kan man ta sig fram inte bara på norra sidan av sjön utan även längs med den brantare östra sidan.
Vatten rinner ner för fjällbranten ner mot sjön och skapar en vattenkran för den törstige vandraren när det rinner över ett stenblock.
Den speciella blå färgen och det mycket klara vattnet är karakteristiskt för Rissajávri och är förutom det speciella läget mellan fjällen anledningar till att sjön blivit ett populärt utflyktsmål. Siktdjupet ska vara 36 meter, så djup som sjön är som mest.
Fjällbranterna i väster sedda från östra sidan av sjön.
Den östra grönskande sluttningen sedd från söder där den till och med blir ytterligare lite flackare närmast sjöstranden.
Rissajávri sedd från sydost.
Den flackare terrängen är naturligtvis högst begränsad, ytterligare längre söderut tilltar lutningen dramatiskt och bildar tillslut rasbranter av material som fallit ner från klippstupen.
Fjällsidan på västra sidan av sjön sedd från den östra.
Stupen i södra änden av sjön sedd från sluttningen på östra sidan.
Vatten faller ner längs fjällsidan från Vássečohkkas sydligaste del hela vägen ner i sjön.
Det finns branta partier även på den östra sidan av sjön som här där vatten också flödar över klipporna.
Man får gå försiktigt på den lilla upptrampade stigen längs med sjöns östra sida, att falla ner i Rissajávris iskalla och djupa vatten flera meter ner är inget bra alternativ.
Blomsterprakten här i östra sluttningen är dock väl värd att begrunda.
En äng med fjällblommor i den grönskande östra sluttningen ner mot Rissajávri.
Trollsjön är inget besöksmål för den som vill njuta av fullständig ensamhet i fjällmiljön, det är ett mycket populärt utflyktsmål. En solig och fin söndag som denna satt det snart folk vid nästan varenda liten lämplig plats runt sjön.
Vattnets klarhet är påfallande även om det är svårt att se exakt hur långt ner man kan se. Några stora stenblock en bra bit under vattenytan syns dock tydligt här.
Det blågrönskimrande vattnet i Rissajávri.
Strandvy från Rissajávris norra sida.
Ljuset över sjön förändrades denna dag hela tiden beroende på molnen som svepte fram över den högre terrängen i söder.
Längst i norr finns det en smal vik som letar sig in bland stenblocken.
Sjön sedd från norr när det efter några timmar på plats började bli dags att röra sig tillbaka norrut genom Gearggevággi igen.